Ätstörningar

Ätstörningar kan se ut på olika sätt. De som har till exempel Anorexi bantar så kraftigt att de svälter sig själva. De tycker att de är tjocka även när de är magra och är mycket rädda att gå upp i vikt.

 

Anorexi är vanligast bland flickor i tonåren. Vad som orsakar ätstörningen skiljer sig från person till person, och ofta är det flera saker som spelar in. Det kan vara till exempel samhällets skönhetsideal, vilken självbild man har eller svåra händelser under uppväxten. Anorexi börjar oftast med att man bantar.

 

Bulimi är en ätstörning som innebär att man först hetsäter och sedan försöker göra sig av med det man har ätit genom att kräkas eller använda laxermedel.

 

Atypisk ätstörning, kallas också för ätstörning UNS, en förkortning av "utan närmare specifikation". Diagnosen innefattar dem som har många men inte alla kännetecken för anorexi eller bulimi. Man kanske visar tydliga tecken på anorexi men har inte förlorat sin mens, eller så hetsäter man i perioder stora mängder mat.

 

Hetsätningsstörning innebär att man har attacker av hetsätning utan att försöka göra sig av med maten efteråt genom att till exempel kräkas. Många som lider av hetsätningsstörning är överviktiga.

 

Ortorexi är en tvångsmässig strävan efter att leva hälsosamt som till sist blir så överdriven att den leder till ohälsa. Ortorexi ses ofta som en variant på anorexi. I stället för att drivas av en stark strävan efter att bli smal, drivs man av att få kontroll över kroppen och uppnå en viss livsstil.

 

Idrottsanorexi är också en variant på anorexi. Den kan drabba idrottare som utvecklar symtom på anorexi, till exempel kraftig undervikt, i sina försök att uppnå högre prestationer.

 

I dag tror man att fem till tio procent av unga flickor och kvinnor i åldrarna 13 till 30 år har någon form av ätstörning. Det motsvarar runt 100 000 personer i Sverige. Om man även räknar in kvinnor över 30 år och män blir siffrorna betydligt högre.